Modern lobbying

Public Affairs, lobbying, påverkan. Kärt(?) barn har många namn. I grund och botten handlar det om kontakter med politiker, myndigheter och andra offentliga organ. Men är det en ljusskygg verksamhet där beslut fattas bakom stängda dörrar? Eller är det helt enkelt ett sätt för företag och organisationer att vara en större del av det samhälle de verkar i? Som vanligt ligger svaret någonstans i mitten.

lobbying.jpg

Vill du veta mer om det här ämnet? Kontakta mig!

Ordet lobbying kommer – enligt en historia – från USA och handlar om att företrädare för olika intressegrupper hängde i hotellobbys i Washington när kongressen sammanträdde. På så sätt kunde fånga upp politiker och lite mer informellt berätta om sina problem och förslag på lösningar. En annan historia är att det är lobby/entrén i det brittiska parlamentet som avses, men metoden och syftet är detsamma.

I Sverige har det funnits påverkansarbete under lång tid. Länge var det dock framförallt fack och arbetsgivare som stod för merparten av lobbyingen, och det var under ganska organiserade former. Enskilda aktörer och intresseföreningar är ett senare påfund, om än inte alldeles nytt. På senare tid har höga politikers övergångar till näringslivet, framförallt kommunikationsbyråer, skapat en hel del debatt.

Fult och hemskt med lobbying?

Men är det fult och hemskt att syssla med lobbying? Nej, självklart inte. Nidbilden är att mycket av lobbyingen sker bakom stängda dörrar, på dyra restauranger eller i bastun. Faktum är att väldigt mycket av den lobbying som pågår sker helt öppet. Kolla in vad som skrivs på DN Debatt, eller vilka sponsrade inlägg som dyker upp i ditt flöde eller vilken branschorganisation som släppt en rapport på senaste tiden.

En framgångsrik påverkanskampanj kännetecknas ofta av att avsändaren har ett relevant budskap och har nått fram med det till rätt personer. I många fall innebär det en tjänsteman på ett partikansli eller en opolitisk handläggare på regeringskansliet. Ett misstag som många gör är att gå direkt på ”högsta hönset”, men blir det nej där så finns det ingen ytterligare nivå att fortsätta påverka. I många fall är det bättre att träffa och försöka övertyga den som tar fram beslutsunderlag till politiker och få den personen att förstå vad du vill åstadkomma och varför det är bra för samhället i stort.

Opinionsbildning och påverkan

För att förstärka effekten av påverkanskampanjen kan den kombineras med opinionsbildning och andra publika aktiviteter. Att skapa ett tryck från journalister, ledarskribenter eller allmänheten brukar ha en inspirerande effekt på politiker. Dock ska det vägas mot att det ofta också inspirerar de som vill annorlunda än du, så det är viktigt att vara förbered. Mer om opinionsbildning kommer nästa vecka i bloggen.

 

Tre tips för att öka chansen att lyckas med din lobbying. 

1.     Identifiera var någonstans din fråga beslutas. Kan tyckas enkel, men när jag jobbade på regeringskansliet var det förvånansvärt många gånger det kom organisationer och lobbade för frågor som beslutades av regioner, kommuner eller i riksdagen.

2.     Få ner din fråga på max två (2) sidor. Tid är en ständig bristvara och ju mer koncis du kan vara desto bättre. Inget hamnar i papperskorgen snabbare än alldeles för långa rapporter och promemorior.

3.     Var lösningsorienterad och pragmatisk. Politik är att väga olika intressen mot varandra och väldigt ofta är ett förslag frukten av förhandlingar och kompromisser. Även om du inte får igenom precis allt du hade tänkt och hoppats så är förhoppningsvis situationen något bättre än innan du började.

 

Glöm inte heller att lobbying är ett långsiktigt arbete. Politiska processer tar tid och ibland kan det kännas som att du tar ett steg framåt för att direkt ta två steg bakåt. Det viktiga då är att fortsätta enligt plan, och de uthålliga brukar vara framgångsrika.

Marcus Hartmann